Blockerad av SR:s Ring P1

Skriver man för många sanningsenliga inlägg och kommentarer på Sveriges Radios Ring P1:s hemsida samt deras facebooksida då blir man avstängd därifrån. Det var vad som hände mig i måndags.

Sveriges Radio brottas med stora trovärdighetsproblem och förtjänar inte längre att kallas public service. Jag prövade i vanlig ordning mediabolaget med frågan om Obamas laglighet som USA:s president, den kanske effektivast mörklagda storpolitiska frågan i modern tid där massmedia världen över, och inte minst i Sverige, villigt deltar i ett grundlagsbrott i världens enda supermakt. Jag tvingades konstatera att mediabolaget i allmänhetens tjänst inte längre tjänar sin publik — folket — utan istället en maktelit som helt och hållet struntar i lag och ordning när det passar den. Anställda att utföra SR:s smutsiga uppdrag finns ett gäng unga och korrupta medarbetare som inte kan skilja fakta från påhitt, har svårt att föra logiska resonemang och som i diskussioner ofta blir svaret skyldiga, men som ändå får sina chefers fortsatta förtroende. Låt oss titta närmare på Tuva Klinthäll, född 1982, som arbetar på redaktionen för Ring P1 och var den som blockerade mig från att säga sanningen.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4278&artikel=5024384 kan man läsa en presentation Tuva gjort av sig själv då hon jobbade på nu nedlagda P3 Nyhetsguiden.  Hon skriver:

Jag är engagerad och snäll och gillar att styra upp saker och ting.

Att Tuva är engagerad är nog sant, men jag förstår verkligen inte vad som skulle vara snällt med att mörklägga sanningen, och någon uppstyrning kan ju inte det handla om, snarare en nerstyrning i fördärvet. Vidare kan man läsa:

Jag tror att man kan hitta en nyhetsvinkel i nästan allting, jag tycker det är viktigt att prata med människor och inte bara berätta om dem. Och framförallt tycker jag det är viktigt att få lyssnare att förstå just varför det är viktigt att bry sig.

Det finns tydligen åtminstone ett ämne det är omöjligt för Tuva att hitta en nyhetsvinkel i trots att hon sagt att hon skulle kunna diskutera i många timmar med mig om Obama; det senare är naturligtvis bara tomt prat. Det är alltså viktigt att ”bry sig” men man får inte bry sig om vad som helst, i synnerhet inte stora politiska och rättsliga skandaler.

Jag har jobbat på Smålandsposten i Växjö i en herrans massa år, jag har gjort en kort sejour på Göteborgs-Posten och i min ungdom fuskade jag mig in på diverse festivaler genom att skriva för mitt och min kompis fanzine. Ett fanzine som bara gavs ut i ett enda nummer.

Är man född 1982 har man nog inte hunnit jobba i en herrans massa år, inte ens om arbetsplatsen heter Smålandsposten. Sedan avslöjar Tuva litegrann av sin moraliska status som dessutom är kopplad till hennes bana som journalist; den punkten ansågs nog som ett stort plus i hennes meritlista när hon sökte jobb på Sveriges Radio, eller om hon blev värvad.

Tuva Klinthäll